NKS (Nordisk kärnsäkerhetsforskning) är ett samarbetsorgan för kärnsäkerhetsfrågor inklusive beredskap och strålskydd. Syftet är att genom gemensamma aktiviteter samla nordisk kompetens och producera seminarier, övningar, vetenskapliga artiklar, tekniska rapporter, manualer, rekommendationer och annat beslutsunderlag för berörda ministerier/departement, myndigheter, forskningsinstitutioner, industrier etc.

Arbetet är uppdelat i två huvudområden:

NKS-R      Reaktorsäkerhet inklusive avvecklingsfrågor och avfall

NKS-B      Beredskap inklusive radioekologi och beredskapsrelaterade informations- och kommunikationsfrågor

Se respektive huvudområde för en närmare presentation av verksamheten, planer och uppnådda resultat.

Vanligen genomförs endast aktiviteter som är av intresse för finansiärer och slutanvändare. Resultaten ska vara praktiska och direkt användbara. Huvudfinansiärerna är:

·        Beredskabsstyrelsen i Danmark
·        Handels- och Industriministeriet i Finland
·        Geislavarnir ríkisins (strålskyddsinstitutet) i Island
·        Statens strålevern i Norge
·        Statens kärnkraftinspektion i Sverige
·        Statens strålskyddsinstitut i Sverige

Tillsammans med bidrag från ett antal övriga finansiärer är den totala NKS-budgeten för 2005 ungefär 7,5 miljoner danska kronor (€1,0 miljoner). Till det kommer odebiterade arbetsinsatser från de deltagande organisationerna, till ett uppskattat värde av ca 6,5 miljoner danska kronor (€0,9 miljoner). Utan dessa insatser skulle NKS-programmet inte kunna genomföras.

Policy, struktur och arbetssätt för NKS framgår av programhandboken. Viktigare beslut framgår av referater från ägar/konsortialmöten och styrelsemöten.

Det nordiska samarbetet har fortgått i över ett halvt sekel i olika former, och NKS har funnits som forum och initiativtagare i snart 30 år. Orsaken till det gemensamma nordiska intresset för kärnsäkerhet är de anläggningar och verksamheter som bedrivs i regionen. I Finland finns det fyra kärnkraftreaktorer i drift och en under uppförande (Olkiluoto 3). I Sverige finns det för närvarande 11 kärnkraftreaktorer i drift (varav en, Barsebäck 2, ska ställas av den 31 maj 2005 och avvecklas), och en avställd reaktor (Barsebäck 1) som ska avvecklas. Det finns forskningsreaktorer i Danmark, Finland, Norge och Sverige. De tre danska är avställda och är under avveckling. De finska och norska är ännu i drift. De två svenska kommer inom kort att ställas av och ska avvecklas. I Sverige finns det en anläggning för tillverkning av kärnbränsle i drift. Samtliga fem nordiska länder mellanlagrar radioaktivt avfall. I Finland, Norge och Sverige finns det slutförvar för låg- och medelaktivt avfall. I Finland och Sverige bedrivs forskningsarbete och andra förberedelser för att bygga slutförvar för använt bränsle. Dessutom finns det kärnkraft-, forsknings- och fartygsreaktorer och andra nukleära anläggningar i Nordens närområde, i både öst och väst.

Det betyder att NKS med sitt program för kärnsäkerhet, inklusive avfallshantering, miljöeffekter, beredskap, strålskydd och information är ett gemensamt nordiskt intresse. Öppenhet är ett nyckelord för NKS: alla resultat av verksamheten är fritt användbara. Om NKS-material citeras skulle en referens till källan uppskattas.

En historisk översikt av det nordiska kärnsäkerhetssamarbetet finns i boken ”Half a Century of Nordic Cooperation. An Insider’s Recollection.” Boken är skriven av Franz R. Marcus och kan beställas från sekretariatet.

NKS Sekretariatet

Boks 49

DK - 4000 Roskilde

Telefon +45 4677 4045

Fax +45 4677 4046

In English